stud!
En mysig sommarbild som gör mig glad, vilken dag det var..
Bloggtorka
Hejhej. Det är storm och regnar ute, mina jeans och skor är blöta, men det är fredag, så vad gör det?! Har varit en helt galen vecka, och en helt tråkig vecka. På jobbet vet jag inte vad som har hänt, vi skrattar och fnissar åt allting. Känns inte som det lämpligaste stället, men det är härligt iallafall. Annars så har det varit ganska drygt. Nu är man vet att man skall åka hem, så känns det bara som en väntetid här nere..
Är så mycket som går runt i mitt huuvd att jag inte vet vart jag skall börja. Fast helt ärligt tror jag faktiskt att jag måste ta en powernap, för vi det nordiska teamet skall till Bryssel ikväll och äta middag, och skall jag orka med det så får det nog pli en liten paus först..
Imorgon skall jag försöka testpacka. Har satt på en tvättmaskin nu, blir väl någon till imorgon, sen skall ajg stryka massor för det sa Jenny hjälper.. later
Är så mycket som går runt i mitt huuvd att jag inte vet vart jag skall börja. Fast helt ärligt tror jag faktiskt att jag måste ta en powernap, för vi det nordiska teamet skall till Bryssel ikväll och äta middag, och skall jag orka med det så får det nog pli en liten paus först..
Imorgon skall jag försöka testpacka. Har satt på en tvättmaskin nu, blir väl någon till imorgon, sen skall ajg stryka massor för det sa Jenny hjälper.. later
En ängel på min axel
Ny vecka, fortarande bombförskyld. Jag som kände mig bättre igår kväll. Det är nu en vecka sen brudisarna åkte och det har inte hänt så mycket skoj sen dess. Malin var sjuk hela förra veckan, men det var lugnt, faktiskt väldigt lugnt ändå. Hege hjälpte till lite på sverige-fronten, men, no problemo som sagt. I mitten av veckan började jag känna mig förskyld, och här är resultatet, aaatscjoo! Så Hege tog med sig fem filmer till mig som skulle kunna underhålla mig med under helgen då jag skulle vila upp mig. Sju tjejfilmer rakt igenom, I lööööve! Dock bara sett tre av dem än så länge..
Idag var jag nere på HR och skrev under mitt nya kontrakt, att jag slutar denna månaden. Jag berättade även hela vevan med min hyresvärd osv osv och då sa hon att om jag hade ringt till dem i början av vevan, så hade de kanske kunnat hjälpa mig att flytta. Men, inte mycket att göra åt nu. Kände mig lite smådum när jag satt där och klagade, men hon sa att hon gärna ville veta, med tanke på att de sammarbetar med Aflats. so, w.e!
Imorse när jag skulle gå på bussen var det smockat med folk som gick på, så jag gjorde (förlåt mig så hemskt mycket, jag är en dålig människa) en fuling och gick på utan att stämpla. Lungan tänkte jag. Bussen startar och jag hör tre mansröster kliva på bussen, "ropar" något på flamländska och alla börjar gräva i sina fickor. Bussen är lång och jag satt långt bak. När jag väl ser dem, ser jag även att de är de klädda i uniformer och jag ser att de är kontrolanter! Jag har aldrig på tre månader sett en enda kontrolant som kollar om man har betalat, och just idag! Det är galet! Mitt hjärta börjar bulka som jag vet inte vad! Vad skall jag säga? De som jag hitills har försökt konversera med som jobbar på bussarna kan knappt någon engelska alls. Jag ser hur mannen riktar in sig på mig och jag visar honom mitt kort (motsvarande hundrakort på västtrafik) och väntar på att han skall skrika på mig så som den tyska polisen skrek på oss när vi var i Berlin och gick mot rött ljus. Han tittar, och tittar igen. Shit, tänkte jag. Vad i hela friden skall jag säga? Jag orkade inte betala? Men, sen helt mirakalöst ger han mitt kort och går vidare. Jag måste haft en ängel på axeln denna morgon. Antingen såg han mellan fingrarna, eller så märkte han helt enkelt ingenting? Jag hade ju stämplat de andra dagarna, men det står ju datum och tid osv. Well, jag vågar i vilket fall inte tänka på vad jag hade fått betala annnars? Betala på bussen, annars kan man få problem med hjärtat!
Idag var jag nere på HR och skrev under mitt nya kontrakt, att jag slutar denna månaden. Jag berättade även hela vevan med min hyresvärd osv osv och då sa hon att om jag hade ringt till dem i början av vevan, så hade de kanske kunnat hjälpa mig att flytta. Men, inte mycket att göra åt nu. Kände mig lite smådum när jag satt där och klagade, men hon sa att hon gärna ville veta, med tanke på att de sammarbetar med Aflats. so, w.e!
Imorse när jag skulle gå på bussen var det smockat med folk som gick på, så jag gjorde (förlåt mig så hemskt mycket, jag är en dålig människa) en fuling och gick på utan att stämpla. Lungan tänkte jag. Bussen startar och jag hör tre mansröster kliva på bussen, "ropar" något på flamländska och alla börjar gräva i sina fickor. Bussen är lång och jag satt långt bak. När jag väl ser dem, ser jag även att de är de klädda i uniformer och jag ser att de är kontrolanter! Jag har aldrig på tre månader sett en enda kontrolant som kollar om man har betalat, och just idag! Det är galet! Mitt hjärta börjar bulka som jag vet inte vad! Vad skall jag säga? De som jag hitills har försökt konversera med som jobbar på bussarna kan knappt någon engelska alls. Jag ser hur mannen riktar in sig på mig och jag visar honom mitt kort (motsvarande hundrakort på västtrafik) och väntar på att han skall skrika på mig så som den tyska polisen skrek på oss när vi var i Berlin och gick mot rött ljus. Han tittar, och tittar igen. Shit, tänkte jag. Vad i hela friden skall jag säga? Jag orkade inte betala? Men, sen helt mirakalöst ger han mitt kort och går vidare. Jag måste haft en ängel på axeln denna morgon. Antingen såg han mellan fingrarna, eller så märkte han helt enkelt ingenting? Jag hade ju stämplat de andra dagarna, men det står ju datum och tid osv. Well, jag vågar i vilket fall inte tänka på vad jag hade fått betala annnars? Betala på bussen, annars kan man få problem med hjärtat!
Nyår, nytt år..
God fortsättning på er :) Hoppas att ni har haft lika trevligt som jag! I onsdags på jobbet var det såå lungt! Malin har förvarnat mig att vi kanske skulle få stanna till sent på nyårsafton för att det brukar vara så mycket att göra vid årsslut , så det kändes inte så bra. Men vi har jobbat på som bara den och med all övertid innan jul kunde jag gå hem 13,40! Jag missade bussen, men åkte till stationen och mötte upp mian kära vänner, Linnéa och Karin! Det var så skoj att se dem! Vi vandrade hem till lägenheten och lämnade deras väskor, sen gick vi och handlade. Efter lite brainstorm kom vi fram till vad vi skulle äta. Till förrätt, toast med stekta schampinjoner , sallad och en klick med kall pepparsås. Till huvudrätt åt vi bakad potatis med kyckling och curry-röra och massa sallad. Efter det åt vi varm banan med smält choklad och vaniljglass. Mums! Till detta serverades det ett vitt vinsom jag inte kommer ihåg namnet på. Men som komentaren i affären var, Det är i alla fall en fin bild på boxen!
Men innan maten så fixade vi iordning oss. Dusch, smink, spray... Klockan rann iväg och vid 23,30 började vi att ta på oss ytterkläderna för att vandra bort mot Grote Markt. Det var så mycket folk på gatorna som strömande dit bort. Häftigt! När vi kom fram mötte vi Hege och hennes man + Jenny som stod vid chokladhörnet. Sen började fyverkerierna och vi fick både skumpa och glas av Heges man. Så då stod vi och skålade i typ 25 minusgrader (kändes det som) men det var trevligt. Fyverkerierna var precis framför katerdralen, så det var väldigt vackert! Efter cirka 15 minuter slutade det lysas upp på himlen och havet med folk började röra på sig. Vi följde med Hege m.fl till en pub, som sades var den minsta pubben i hela europa. När hennes man öppnade dörren, stod det, bokstavigt talat, folk på tröskeln för att det var så överfullt. Så vi gick till stället brevid. Hello Germany 1990! (Stället hette alltså itne så, men det kändes så) Musiken, folket, frisyrerna. Allt kändes så 90-tal. Och all rökning. Inte min grej riktigt alltså.. Men vi fick ett partypaket med hattar m.m m.m. Vakten sa även till mig att det var inklusive frukost. Men ingen annan hade hört det, så det kanske inte var så. Vi stannade ju inte så länge så att vi vet svaret. Efter någon timma skulle de andra testa och gå in i den andra andra lilla pubben igen, men då kände vi oss igenrökta och eftersom vi viste att det inte var något direkt "dansställe" så valde vi att inte hänga på. Istället gick vi ut på Grote Markt och lyssnade på DJn som spelade. Musiken var väl inte den bästa, då och då kom det någon låt som man kände igen, annars så var det mest weard! Men ack vad skoj vi hade ändå. Det var så härligt att se. Folk i alla åldrar dansade runt i sina vinterjackor och jazzade till musiken. Det var en ball upplevelse. Jag och Linnis hade problemo med våra klänningar, så efter ett tags röj böjade vandrade vi hemåt. Väl hemma var vi så duktiga! Eftersom vi alla tre hade svart på oss från topp till tå, drog vi av oss kläderna och satte på tvättmaskinen! Om vi inte hade gjort detta hade vi nog blivit förgiftade av våra kläder dagen därpå. Det var det värsta! Men kläderna dagen efter luktade gott, jackorna luktar dock inte lingon.
På torsdagen sov vi till strax innan 13, sen kollade vi på Pearl Harbour. Resten av dagen var bara chill. En promenad till parken på eftermiddagen. that´s it. I fredags fick jag gå till jobbet. Men det gick ganksa bra ändå. Kunde sluta vid 14. Så jag och Linnéa tog oss en tripp i staden och åt en våffla, medan Karin stackarn satt hemma och räknade matte. Senare på kvällen gjorde vi oss iordning och gick till Puro, en finfin restaurant här i Mechelen. Det var mysigt, och servitören gillade blonda Karin.
Lördag, tåg till Antwerpen. Vilket väder! Solsken. Detta var även the day. Årets rea började. Det kryllade av folk, puah mig! Rea rea rea. Men det var mycket trevligt. Käk och shopping. Igår tog vi oss en sväng till Bryssel. Också trevligt. Men jag är så trött nu att jag inte orkar skriva mer. Men mina små pluttisar till vänner åkte hem idag, så nu är allt som vanligt igen. Klockan är över 21, dax att sova..